tisdag 29 december 2009

Riktigt på riktigt

Det är inte svårt att ta jullov. Inte svårt att lämna böckerna, att sluta rabbla enzymer och rita upp citronsyracyklar. Det är som väntat väldigt lätt. Det var samma sak både när jag pluggade sist och när jag jobbade. Det tog 2 sekunder, och plugg och arbete var på mils avstånd. Kroppen må ha gått på högvarv några dagar efter att semestern börjat, men hjärnan kopplade bort direkt. När semestern kom var jag inte längre ekonomistudent, inte längre managementkonsult. Jag ville inte ägna frågorna en tanke. Insett att trots att jag fortfarande är bra på att ta jullov, är det annorlunda nu.

Promenerade till kusinerna på julafton, brorsan och jag. Min mun gick i ett, som vanligt, men nu runt ketonkroppar och fettsyrasyntes. Han frågade och jag svarade. Med entusiasm. Jag kunde. Jag ville. Berätta. Förklara. Efter att ha pratat utan uppehåll under hela 20-minuterspromenaden pausade jag i hissen, och det slog mig att brorsan nog fått höra mer om medicin redan än vad han fått höra om ekonomi under de föregående 10 åren, när det var vad jag borde kunnat. Min bror är nyfiken och frågar ofta. Han gjorde det om ekonomi också, i alla fall initialt. Mitt vanligaste svar på någon ekonomirelaterad fråga har dock alltid varit ”Ingen aning, du får fråga en RIKTIG ekonom”, tätt följt av händerna demonstrativt för öronen och ett ”nu pratar vi inte jobb”. Jag var aldrig ekonom, jag hade bara en sådan utbildning. Och ett sådant jobb. Så kändes det i alla fall.

Jag svarar inte så när medicinfrågor kommer. Jag har lov från rabblandet av enzymer, men men jag är fortfarande läkarstudent. Jag kan inte mycket än, men pratar gärna om det lilla jag kan. Det lilla som redan känns som mer än min samlade ekonomikunskap. Håller inga händer demonstrativt för öronen, För jag VILL vara läkarstudent. Och jag VILL ännu mer vara läkare. Och hoppas att jag kommer känna mig som en läkare på riktigt, en vacker dag. Riktigt på riktigt. När examen är i hand. Eller strax innan. Eller strax efter. En riktigt vacker dag kommer det i alla fall vara.

1 kommentar:

  1. Det är jättekul både att du nu vill svara och att du tycker så mycket om det du gör. Jag kommer att fortsätta fråga tills du inte orkar mer, eller sakerna du berättar övergår mitt förstånd. Tror det senare inträffar före det förra.

    SvaraRadera