Dieselmannens julafton

Idag gjordes inte många knop. Lång lat och väldigt sen frukost. Lugn promenad i iskylan bland frostiga björkar och snöklädda ägnar. Det var lugnt, långsamt och helt befriat från en enda aktivitet med annat syfte än att föra minuterna i sakta mak framåt. Det var väldigt mycket nyårsdag. Det var väldigt mycket dagen efter. Skyller på dieselmannen.

De flesta av er har nog stött på honom på ett eller annat sätt, dieselmannen. Ganska många just igår kväll. Strax efter att du lagt dig, kommer han smygande. Först tar han dina kläder som du så prydligt vikt ihop och slänger dem runt omkring i lägenheten. Sen tar han alla dina sedlar och byter ut dem mot lite småpengar. Efter det slår han dig i huvudet med en hammare och, mycket viktigt, häller ner sisådär en halv liter diesel i din hals.

Har du mot förmodan inte kommit hem själv på kvällen utan har med dig en helt obekant person av det motsatta könet, byter han ut denne mot ett mindre praktfullt exemplar och får denne att tala en mindre begriplig och ganska ful dialekt på morgonen.

Ryktet säger också att han ibland ångar in dina kläder i cigarettrök och delar ut ditt telefonnummer till alla möjliga otäckingar på gatan, men detta är för tillfället obekräftade rykten...

Tomten har sin journatt på julafton, när han jobbar stenhårt, och dessutom måste lyckas med konststycket att vara nästan överallt, nästan hela tiden. Igår var dieselmannens julafton. Jag motade bort honom ganska effektivt med hjälp av stora glas vatten och resorb. Men en liten sväng förbi tog han.

Idag var en dag tillägnad dieselmannen. Och allt var satt på paus. Det är ok. Nyårsdagen är till för det. Imorgon börjar det på riktigt. Det nya året. Det är inget nyårslöfte. Det bara är så.