söndag 29 november 2009

Lov till lov?


När man går i skolan har man jullov. När man arbetar har man semester. De två olika världarna har jag befunnit mig i, och i min enfald inbillat mig var de två jag skulle vandra emellan. Skola eller arbete. Men så finns det även KI. Jullov har man inte på KI. Där har man istället för jullov, istället för semester, egen instuderingstid. Så skriver de bara, tänkte vi väl. Klart man har jullov. Klart man alltid har jullov. Tills vi rättades, i slutet av ett seminarium, av Åke. Som sa det bevingade orden. ”På KI har man inte jullov, man har egen instuderingstid”. Så var det sanning. För det är det Åke säger. Sanning. I alla fall fram till den 11 januari, dagen för tentan.

Men tiden före jul är också mysig. Advent. Julbak. Tända ljus och glögg. Lucia. Men nej, det firas inte heller. Dugga den 14e december. Behöver jag nämna i vad. Intermediärmetabolismen. Planschen av kemiska formler i font 8 som ska vara memorerad. Inklusive alla detaljer som inte fick plats på planschen. Som sannolikt inte skulle få plats ens om jag tapetserade alla mina 42 kvadrat med en intermediärmetabolismtapet. Knappt om jag tapetserade hela trapphuset. Den kommer jag ägna den 13e december åt att memorera.

Har man något emot högtider på KI? Det är ingen schemateknisk omöjlighet att reservera lite dagar för andning, julfrid och julklappsrim. Jag har pluggat på skolor förr där de klarade det. Är det för att vi ska vänja oss vid jourarbete på familjehögtider? För att vi inte ska bränna hjärnceller på snaps och spetsad glögg? För att hindra att vi skaffar oss förhöjda blodfetter med för mycket ischoklad?

Jag tycker om det vi läser. Men jag tycker även om julen. Och jag vill inte rabbla enzymer när jag mumsar knäck, fundera på hur många ATP som åtgår när jag knäcker nötter eller reflektera över laktosens nedbrytning till essentiell UDP-galaktos när jag häller mjölk på gröten. Jag vill separera jul och intermediärmetabolism. Karl-Bertil Johnsson och Åke Rökeus. Vill inte tänka på glykogenstruktur varje gång jag ser granen.

Men en sak har de missat. Idag är det första advent.! En högtid väl värd att fira. Och imorgon är det varken dugga eller tenta. Så idag täcks intermediärmetabolism-planschen av dansande tomtenissar, idag blir det kolesterolstinna bullar och spetsad glögg. Idag är julen nära och tentan långt borta!

2 kommentarer:

  1. Haha, hög igenkänningsfaktor trots att det börjar bli bra länge sedan ÅR var en självklar del av ens vardag. Minns att vi fick ett mejl med ett liknande budskap inför påsk"lovet".

    Gillar din blogg, den gör mig väldigt preklinnostalgisk!

    Lycka till på duggan! Försök att inte tappa helheten i allt detaljpluggande - det är ju det enda som är viktigt för framtiden och det enda som, i bästa fall, sitter kvar.

    SvaraRadera
  2. Preklinnostalgi... Visste inte att det existerade, lever just nu mer i det omvända, en rätt stark post-preklin längtan.

    Och tack! Ska göra mitt bästa för att hålla blicken strax ovanför metabola schemat ibland. OCH på schemat, förståss (safear, utifall Åke skulle råka läsa...:))

    SvaraRadera