söndag 18 oktober 2009

Lära-tenta-glömma

Lära-tenta-glömma. Det är en effektiv metod som jag använde mig av hela Handelstiden. Effektiv så tillvida att den tog mig igenom utbildningen relativt smärtfritt med bra betyg. Effektiv så tillvida att jag inte lidit särskilt mycket av tillvägagångssättet senare heller. Information trycktes in, ordentligt men temporärt, och minuten efter tentan var första tanken, "Vad skönt, nu behöver jag aldrig mer tänka på det här igen". Och gjorde det följdaktligen inte heller. Efteråt fikade vi, pratade om andra saker, nämnde aldrig de redovisningsmetoder eller statistikformler som jag just med bravur tentat av. Jag reflekterade aldrig ens över att den var lite konstig, tanken, att aldrig mer behöva tänka på något jag just tentat av. Att själva syftet med tentan var att faktiskt visa att jag lärt mig. Lärt mig och därmed kunde. Ut med det gamla, in med det nya, så resonerade jag undermetvetet. Och var brilliant på att några dagar efter tentan vara som ett renskrivet blad, redo att tankas full med nya saker. Kurser, tentor, böcker- det var allt saker som skulle betas av, plöjas, ta sig igenom, på vägen mot friheten. Eller vad det nu var på vägen mot. Det var heller aldrig riktigt tydligt. och just då, förvånande nog inte särskilt besvärande.

Inser här att metoden lära-tenta-glömma inte fungerar. Vi har dugga imorgon. På allt om cellen. Sen efter jul har vi tenta, på allt om cellen, och en hel del annat. Sen efter våra prekliniska terminer, om ett par år, har vi tenta på allt vi lärt oss, däribland allt om cellen. Sen, efter AT, har vi om jag inte minns fel igen tenta på allt vi lärt oss, däribland allt om cellen... I sju år kommer jag kontinuerligt examineras på det jag lärt mig senaste 6 veckorna. Lära-tenta-glömma kommer vara en ganska ineffektiv metod för att ta sig igenom utbildningen...

Men kanske är den största skillnaden att det faktiskt den här gången inte handlar om att ta sig igenom, om att beta av, utan om att faktiskt lära mig. För den här gången kommer det spela roll när jag är klart, om jag minns eller har glömt. Det kommer spela roll om jag lärt in eller tentat av. Jag måste medge att namn på varje enzym som hjälper till i varje del av celltranskriptionen kanske inte kommer vara kritisk, men de stora dragen, och vissa av de relativt små. Nu gäller det att läsa för att lära. Att lära och minnas. Vet inte riktigt hur man gör det. Har aldrig riktigt försökt. Vi får se hur det går. Inte imorgon, imorgon kommer lära-tenta-glömma funka. Utan på tentan efter jul. Och den om 2 år.... Och....

3 kommentarer:

  1. Bulimiskt lärande, var det nån som sa. Att vräka in kunskap för att sen spy upp den på tentan... Hoppas det gick bra idag!

    SvaraRadera
  2. Nej, at-tentan har bara fyra frågor! Psyk, vc, internmedicin och kirurgi. Lovar att ingen kommer att fråga nåt om cellen.

    Lycka till med allt, jag tänker på er med ömhet och glädje, det blir bara bättre och bättre.

    Mvh, Demina, at-läkare

    SvaraRadera
  3. Åh, tack ni båda! Duggan gick bra! Och fantastiskt skönt att därmed bara behöva minnas synaptonemalkomplexet och topoisomeras i sisådär 2 år...

    SvaraRadera