onsdag 10 mars 2010

Färdigväntat

Asfalt-is-asfalt-snö-asfalt och is igen. I flera dagar har jag trots den blå himlen gått med ansiktet mot marken, med ögonen koncentrerat fästa mot asfalten. Sökt en snitslad bana mellan isfläckarna, väntat på att de kala bitarna ska växa ihop, ska bilda en genomsläpplig väg. Väntat på att isen ska släppa fram asflaten, ska släppa fram våren.

Det verkar råda viss oenighet runt det hela. Det där med våren. Enligt Aftonbladet var den här redan i förra veckan. Tror vi alla kan konstatera att aftonbladet som rätt ofta hade fel. Enligt DN kommer våren att dröja. Men när vi stod ute på rasten i bara tröjan i solljuset utan att ens få gåshud, då kändes våren inte alls dröjande utan alldeles väldigt närvarande. SMHI kallar det vår när dygnsmedeltemperaturen överstiger 0 sju dagar i sträck. Det kan de ju få göra.

Jag har ingen termometer, så kan inte kolla det. Det är nog bra. För sju dagar utan minsta lilla återfall, det är ett ganska högt ställt krav. Det finns så många andra vårtecken, som gör att våren känns mycket närmare. Första dagen man kan gå utan vantar är det första. Det är kanske inte vår då, men man börjar kunna ana den. I måndags, då hamnade de i väskan på vägen hem. Sen kommer dagen man tar sneakers för första gången. B hade gjort det idag. Men det största och tydligaste vårtecknet för mig, det är när asfalten släpps fram under isen, och bildar en cykelväg. När jag får återse min gamla gröna crescent.

SMHI varnar för minusgrader inatt. Men jag tänker ta sneakers imorgon. Och kana över de kvarvarande isfläckarna, i hopp om att de snart snart är borta. I hopp om att isen känner hur fel det är, att bli trampad på av vårskor, och därmed smälta undan. Och jag lätt i uppfostrande syfte bli att köpa nytt SL-kort. I hopp om att evighetsturerna på 3ans buss snart ska vara över, i hopp om att våren kanske låter sig tvingas fram. Och kanske kanske hämtar jag hem cykeln från sin vintervila och vågar mig på en första tur, helt utan vantar…

Jag är ledsen SMHI, men solen värmer i nacken och det droppar överallt, och jag orkar inte vänta på rätt dygnsmedeltemperatur. Imorgon är det vår, bara så ni vet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar