Vilja just nu

Dagarna går och jag gör inte mycket. Gör inte mycket, fast inte längre på det där somniga inaktiva sätt som den nu i stort sett besegrade förkylningen drog med sig. Gör inget på ett ytterst behagligt sätt. Ett ytterst aktivt inget, där dagarna är fyllda av vänner, oplanerade händelser och förströelser utan annan funktion än att vara förströelser. Borde och måste är satta på hold, och vill just nu regerar helt. Det är obeskrivligt skönt.

Och jag överraskar mig själv med att spontant utföra nyttosysslor utan måste och borde. Att de bara blir av. Lämnade glasburkar till glasinsamlingen idag. Jag gör det ungefär en gång i kvartalet. Varje gång för att mitt kök börjar bada i förpackningsrester av hallonsylt och smörgåsgurka, varje gång totalt drivet av borde och måste. Den här gången bågnade inte

Jag överraskar mig själv med att bestämma mig för att göra något och sen göra det direkt. Eller nästan direkt. I alla fall samma dag. Utan många dagars startsträcka. Inte prokrastinera. I alla fall inte så mycket. Utan mängder av kreativa ursäkter till varför det nog kan göras sen hellre än nu. Utan att en massa borde och måste som lurar runt hörnet, hotfullt, suckandes ogillandes. Överraskar mig själv med att vilja både börja och avsluta. Vilja göra just nu.

Överraskar däremot inte mig själv med att älska de långa promenaderna i vinterkylan, de långa stråken av umgänge som inte måste avbrytas för att annat kallar. Älska att hinna prata klart, lyssna klart, vara klart. Inte stressa till, än mer att inte stressa från. Ska du till ICA? Jag kan haka på. Systemet också? Ingen fara, jag har inte bråttom. Tid att vara, med andra, med mig. För att jag vill just nu. Just nu, precis som nästan alltid.

Och jag behöver mer tid. Jag inser att jag behöver mer tid, även sen när allt drar igång igen. Kanske inte som förr, för att hinna med det mest basala, men för att ha tid för det här. Lite av det jag har just nu. Tid att lägga bort borde och måste. Tid att släppa fram mer vilja just nu. Hade det gått att önska i julklapp hade jag önskat det och bara det. Istället valde jag att göra vårens dagar ännu kortare, genom att ta som nyårslöfte att se till att sova mer…