söndag 2 maj 2010

Nyfiken

Jag är inte en sådan där person som vill veta allt om allt hela tiden. Jag är inte inbitet nyfiken på hur allting fungerar. En del saker är sjag självklart nyfiken på, som människokroppen, men någon generell lust att veta hur precis allting fungerar har jag inte. Jag har aldrig ägnat mig åt att plocka isär tekniska apparater, som brorsan min. Jag bryr mig om att datorn fungerar, inte hur. Samma sak med telefonen, med lampan, med cykeln och det mesta annat som hamnar i min väg. Går saker sönder vill jag ha dem fixade direkt, men vill helst inte veta hur det sker.

Jag är inte heller en sådan person som vill veta allt om alla. Skvallertidningar till exempel. Det är ganska lite i dem jag bemödar läsa. Än mindre engagera mig i. Så Madde och Jonas har gjort slut. Jaha. Kanske, om någon blev ordentligt sårad, någon av de skvallertidningarna skriver om, kan jag bry mig en liten liten stund. För det är ju alltid trist när någon blir det. Men inte mycket mer än så.

Jag är däremot en sådan person som vill veta allt om de människor jag träffar på. De som blir en del av min verklighet, om så bara för ett kort möte. De som jag har en relation till, nära eller mindre nära. Där är jag nyfiken så det förslår. Där är all information plötsligt intressant. Vill ännu hellre veta hur alla känner, tänker, resonerar, mår och lever. Vill veta vilka de är djupt nere i grunden. Att verkligen förstå människor måste vara något av det finaste, och vägen till den där förståelsen något av det mest intressanta.

Jag kommer inte tvinga alla er som läser att låta mig förstå er på djupet. Även om det vore intressant. Men för att stilla lite av min nyfikenhet har jag trotsat min teknikaversion och knåpat ihop en liten fråga ute i vänsterkanten. Kräver från er bara en knapptryckning. Ger ganska lite djup men stillar lite av min nyfikenhet. Och sen får ni ju som alltid, gärna kommentera och maila och allt det, om ni vill säga något mer än det jag har i mina flervalsalternativ…

4 kommentarer:

  1. så fint du skrivit detta, vilken vacker människa du verkar vara!


    / Läkarstudent i cluj napoca

    SvaraRadera
  2. Åh tack! Vilken fin människa du är som säger så!

    SvaraRadera
  3. Det är så roligt att läsa din och din klass utveckling! Väcker många minnen, de flesta inte helt behagliga, jämfört med det roliga lyxliv jag lever nu. Har säkert skrivit det förr nångång: när man pluggar preklin och MÅSTE klara tentorna, är det oundvikligt att man intalar sig att det är viktiga saker man läser. Det är ju inte så kul att hela tiden höra "allt som är viktigt kommer igen" och att det är för petig nivå, från äldrekursare och färdiga läkare. Hur sant det än är. Det jag vill säga är att man måste till viss del låtsas att detaljerna är viktiga, för att orka motivera sig till att komma igenom det. Men klarar man en tenta utan marginal, eller kuggar en hel massa, som jag lyckades göra, så är det ingen fara! Säger rätt lite om hur man klarar sig senare. Uppmuntra gärna andra med det.

    SvaraRadera
  4. Tack du! Känns betryggande, att det går även när man precis glider in. När det blir på riktigt. Och du har nog rätt, gällande detaljer och att intala sig. Fast igår, när vi bläddrade i gamla tentor och insåg att de vill att man ska kunna beskriva bindningstyper involverade i koagulationskaskaden, då kändes det ganska svårt, och vi landade i någon slags konsensus runt att det var galenskap...

    SvaraRadera