Dagen som inte ville sig...

Det finns dagar när allt bara går fel. Inte en sak, inte två saker, utan det mesta man tar sig för. Såna där dagar man bara vill trycka på stop och rewind, och ta det från början. Eller kanske på fast forward. Dagar som inte vill sig. Idag var en sån dag.

Kom helt efter i min morgon och hann inte dricka kaffe. Det är alltid en dålig början. Så tog svarta färgen i skrivaren slut mitt i min utskrift av föreläsnings-anteckningar, vilket fick hela skrivaren att gå i irreversibel strejk. Som inte kommer upphävas förrän jag köper ny svart färg. Färg som jag inte vet var jag ska köpa. Sen fortsatte resten av dagen på något sätt i den andan. Saker gick fel, mest hela tiden. Och saker som gick fel tycktes som en magnet dra till sig andra saker som gick fel. Tappade bort mina nycklar. Nycklarna med precis allting på. Som efter lite rännande till slut återfanns. För att fortsätta med att jag sen i kassan på ICA insåg att även visa-kortet var borta. Inte i plånboken, Inte någon annanstans heller. Vilka är oddsen att båda försvinner samma dag. Uppenbarligen stora nog, just idag. Dagen som inte ville sig. Fokuserad mer på mitt försvunna visa-kort än på den summa jag blev ombedd att hala fram betalade jag på ICA obemärkt 143 spänn för en chokladkaka, en yogurt och några äpplen. Anar att äpplena gick in som någon hysteriskt dyr exotisk frukt. En exotisk frukt jag aldrig fick.

Som ett sista försök att hjälpa upp dagen gav jag mig själv pluggdispans till förmån för ett danspass. Trots att jag inte alls hinner. Bara för att det dåliga humöret inte skulle äta mig inifrån. Hann bara sätta mig på cykeln innan jag insåg att luften var ur i bakhjulet. Helt ur. Och leda cykeln till mitt pass, som jag redan var sen till, skulle jag inte hinna. Inte ens springa dit skulle gå. Jag har aldrig förr fått däcket pyst. Förrän idag. Självklart just idag. Var övertygad om att jag skulle bli påkörd av en buss på vägen hem. Om någon dag, så idag. Dagen som inte ville sig.

Vad gör man med sådana här dagar? Dagar när allt går fel. Var reklamerar man dagar som på inget sätt lever upp till minimistandard? Kanske ska man tänka på allt det där mamma alltid säger att man ska tänka på. Vara tacksam för att man är frisk och det där. Vara tacksam för att inte ännu fler saker gick fel- för att jag fick tillbaka nycklarna, för att ingen handlat på mitt nu spärrade kort, för att jag inte blev påkörd av bussen... Eller så lägger man bara ner dagen. Konstaterar att den varit ett fiasko och är glad over att den faktiskt nästan är över. Och hoppas på att sova ganska gott i vetskapen om att sannolikheten att det i alla fall blir en lite bättre dag imorgon trots allt är ganska stor...