Om badbryggor, nästanlediga och om att inte tänka på

Och så vilar sommaren några timmar, hämtar andetaget och låter solen gå i moln, och det är nästan skönt att dra koftan över axlarna, gå inomhus fast mörkret inte lagt sig och sätta sig framför datorn en stund.

För det har sedan sommarlovet officiellt gjorde intåg varit just sommar på alla sätt tänkbara. Och jag cyklar runt med bara ben och andas syrendoft, djupt. Himlen är utan moln och dagarna utan hållpunkter andra än de satta av mig själv. Det är morgon när jag vaknar utan klocka, och kväll när jag själv är färdig med dagen. Och badbryggan den fasta punkten. Och solen tycks göra nästan alla vännerna åtmintone nästan lediga- inte bara de sommarlovslediga och föräldralediga, utan plötsligt finns de forskarvecka- nästanlediga, de ”jag har ett fritt jobb och jobbar när jag vill”-nästanlediga och de ”jag tar telefonkonferensen från bryggan”-nästanlediga. Jag har tid, mängder med tid, med vänner och solsken. Och liggandes på rygg på filt i gräset, efter löptur i kvällsol, uppvätskandes med vin och jordgubbar, sa L det, ”Vi har det fantastiskt bra”. Och jag insåg hur sant det var. Och hur jag lite för sällan tänker på just det.

Och preklintentan var nyss men känns avlägsen, och jag är över förväntan framgångsrik i att inte tänka på den. Lyckas oväntat bra med allt det kloka man alltid företar sig men vanligtvis inte lyckas göra. Att inte ta ut oro i förskott. Att inte älta. Att acceptera att man inget kan göra. Att njuta av ledigheten nu och spara annat till sen. Allt det som aldrig brukar gå, det går fint. Kanske för att jag aldrig behövt det så väl, sommarlovet. Kanske för att det måste gå.

Så jag väntar ett inlägg till med att berätta om den. Kanske av rädsla att väcka den björn som sover. Det räcker med den ilskna högen papper som fortfarande tar upp halva sovrummet. Högen som påminner om tentan jag försöker glömma. Högen som gör tentaperiodens pluggdamm omöjligt att städa bort. Och jag hoppas sommaren vilat klart imorgon. Så att ångesthögen kan få husera fritt hemma i lägenheten. Medan jag fortsätter att cykla runt barbent, bada från bryggor och ha sommarlov med lediga och nästan-lediga. Medan jag fortsätter att inte tänka på tentan. Övar på att tänka lite mindre överlag. Och om det absolut måste tänkas, istället tänker på hur fantastiskt bra jag faktiskt just nu har det.