Kommer på mig själv...

Kommer på mig själv med att greppa en penna och stryka under det jag läser i den ytterst ovetenskapliga tidning jag plockat upp för ett ögonblick.  Inte för att det var något extraordinärt intressant. Inte för att jag egentligen tänkt läsa tidningen igen. Mest bara för att det var lite av essensen i det de ville säga. i den relativt meningslösa artikeln jag råkade läsa i den totalt ovetenskapliga tidningen. Och jag insåg att jag läst för mycket kurslitteratur...

Kommer på mig själv med att, när diagrammet över antibiotika som jag läser råkat ha skrivits ut med extremt liten font, föra tummen och pekfingret mot pappret och föra de ifrån varandra. Utan att något händer. Självklart utan att något händer. utom att jag själv blir lite förlägen i min ensamhet. För pappret är ingen touch screen. Och jag inser att jag lekt för mycket med telefonen, som distraktion från kurslitteraturen jag läst för mycket...

Och jag kommer på mig själv med att fundera på en massa totalt meningslösa saker som det här, när jag egentligen skulle plugga till morgondagens OSCE-prov, nu när infektionstentan sedan några timmar är över. För det inser jag att jag faktiskt inte gjort för mycket. Men istället funderar jag på annat jag inte gjort för mycket av på länge. Till exempel att sova länge på morgonen, och när jag vaknar ändå vända mig om och somna om igen. Eller läsa långa ovetenskapliga artiklar inte för att de är så intressanta, utan bara för att tiden finns. Eller sitta helt stilla framför TVn och titta på bara den, utan att göra en, eller vanligtvis två, saker samtidigt. Det kommer jag faktiskt aldrig på mig själv med att göra. Nu. 

Men snart är det sommar. Då ska jag sluta stryka under text i skönlitterära böcker. Och kanske eventuellt lära mig somna om på morgonen.