Det är nära nu. Inte längre månader, utan veckor. Kanske dagar. Reflekterar
fortfarande, runt kliniken, plugget, patienterna och allt det som jag brukar
skriva om här. Men det trängs alltmer ut av dig. Du tar allt större plats, i
min kropp och i mina tankar. Tränger ut det andra. Och jag funderar. Funderar
på vad som ska hända med bloggen när du är här. När du inte tar upp min tankar
men även mina timmar. När livet som läkarstudent tar paus och ersätts av ett
annat. Med andra tankar. Annat som snurrar.
Det här är ingen ”nybliven mamma”-blogg. Det ska inte bli det
heller. Kanske blir det en sådan någon annanstans, men inte här. Närmsta
halvåret vet jag inte riktigt vad den här bloggen kommer vara. Om den alls
kommer vara. Vi får se. Kanske skriver jag inte. Kanske skriver jag ibland. Jag
vet inte. Vet ganska lite om hur det blir med något när du kommer. Med något
alls. Bloggen inkluderat. Men längtar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar