tisdag 20 november 2012

Paus, eller kanske livet


Bloggen har hamnat i kölvattnet lite. Fått mindre fokus. Som i inget fokus. Uppsatsen ligger någonstans i uppmärksamhetens perferi. Inte bortglömd. Inte alls i fokus. Funderingarna, runt framtiden, runt karriärval, runt vad jag egentligen vill med livet, som slukat oändligt antal sömntimmar och ganska många blogginlägg, är inte borta, men har som en teskedsgumma plötsligt krympt sig små. Existerande, men samtidigt obetydliga. Skymda, eller bara satta i perspektiv. Har inga bra ursäkter för min brist på fokus. För min bloggfrånvaro. Eller så har jag det. Den allra bästa.

Spenderar oändligt med tid med att göra inget. Äter frukost så länge att det blir dags för lunch. Till levande ljus, med söndagstidningen, fyller i varandras tankar och ord. Promenerar i rå höstvind, som vi inte känner, varma från insidan. Väntar länge länge på maten på restaurangen, utan att märka det. För tillsammans finns inte väntan, bara varande. Lika bra där som någon annanstans. Lika bra och väldigt bra. Somnar på en arm som inte är min, men är det ändå. Vaknar till det leende jag älskar. Till ett liv jag faktiskt älskar.

Livet är satt på paus. Eller absolut inte. Eller absolut inte, utan precis som det ska vara.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar