Inlägg
Tillbaka till staden, samtidigt som regnet. Inte sommarskuren,
utan det jämngrå sakta strilande. Lovet har en vecka kvar men det tycks hösten
inte ha förstått. Handledare G ringde igår, mitt i svampskogen. Enthusiastisk, glad,
ivrig att sätta igång. Och jag tror det smittade av sig lite.
Och Stockholm är Stockholm, trots regnet. L och jag
springer runt Kungsholmen, och jag inser att hösten inte är så illa. Inser att
jag inser det varje år. Att våren är lite överskattad och hösten lite
underskattad. Något jag sen på våren glömmer.
En vecka kvar av sommarlovet. Ska njuta av varje
sekund. Och sen börjar terminen. Och det är ok. “Inför terminsstart” låter inte
länge fullt så obehagligt. Så jag tror jag öppnar det där mailet nu.
Jag börjar ana oråd, kanske var mailet fullt av hemskheter ändå. Det baserar jag alltså på att det inte dykt upp några nya inlägg sen du öppnade det...
SvaraRaderaDu kan andas ut, ordsallad. Där fanns inget varken oväntat eller obehagligt, utöver själva påminnelsen om att terminsstarten är snart. Livet kom emellan bara, det där lite för privata för den här bloggen, och tog mer plats och ork än vad som var välkommet. Men håll ut, jag kommer tillbaka...
SvaraRadera