"Inför terminsstart"

På landet. Mitt i sommaren. Långt från allt verkligt. Väldigt lång från vardagen. Enormt långt från sjukhuset. Sagolikt långt från föreläsningar.

Undvikit att ens fundera över hur motiverad jag är att börja igen. Främst eftersom jag utan att känna efter vet svaret. Inte alls.  Det trots att hösten inte innehåller mer än ett par veckors föreläsning. Och inte en enda tenta. Bara en uppsats som jag ännu inte insett säkert kommer innebära stress och press på sitt sätt. En soft höst, som jag valt att tolka det.

Men så damp det ner häromdagen. Mailet ”Inför terminsstart”. Ett ganska otrevligt mail som egentligen bara borde få dyka upp termin ett. Då kan de i gengäld få skicka ungefär 20 sådana mail eftersom varje liten påminnelse om terminsstart då fyllde mig med veritabal lyckorus. Det gör de inte längre. Nu fick det mig att stänga ner inboxen. Att tänka ”Inte än”. Jag har två veckor sommarlov till. Och tänker inga påminnelser om annalkande höst nagga på dem- Men det gav en bekräftelse på det jag visste utan att ha känt efter. Jag är inte motiverad. Inte alls motiverad.

Jag har fortfarande inte öppnat mailet. Jag kommer inte göra det imorgon heller. För idag är det sommar. Och imorgon. Hallonbusken väntar. Och kajaken. Och glasstället. Och…allt det där som inte är planerat utan bara blir. Allt det där som är sommar. Om två veckor är det terminsstart. Kanske är jag redo då. Och om inte, så hanterar jag det då. Det där med motivationen. Eller bristen på.