Utvilat trött

Trött. Trött i benen, i armarna, i ryggen, i vaderna. Trött av brist på sömn. Av frisk luft. Av nya sköna människor och intryck. Av aktivitet, ständig. Av skratt, mycket skratt. Och påfylld. Av precis samma saker. Utvilat trött. Utpumpat påfylld.

Benen har fått arbeta och hjärnan vila. Haft det fantastiskt bra. Utöver att "kvällens shot" i lördags passande nog hette "blodplätt", så har blodceller och immunoglobiner varit sällsamt frånvarande. Koncentrationen lagd på att inte ramla i svängarna, energin på att föra skidor och stavar framåt längs vackra vita vidder. Mina stenåldersreliker till skidor räckte gott och väl som övningskörningsskylt, och jag tog mig både upp och ner utan att vare sig trassla in mig i liften eller bryta ben. Någon slags framgång får det väl ses som.

Och tre dagar efter att jullovet kändes så konkret frånvarande, så känns det som om jag faktiskt haft lite jullov trots allt. Jullov i koncentrat, men ändå. Ska sova några timmar. Låta benen få vila. För den här tröttheten kan vilas bort. Och hoppas efter några timmars sömn vara bara utvilad och påfylld. Redo för blodplättar i annan form än i shots. Redo för vårterminen.