Frihet. Just nu.

Så var den här, friheten. Hamnade i längsta kön på ICA. Mardrömskön. Bakom den gamla damen som tagit med alla mynten, den överförfriskade mannen som inte kunde bestämma vilka cigaretter han skulle ha och kvinnan med de många kupongerna, på nästan de varor hon plockat, men bara nästan... Bytte inte kö. Suckade inte ens. Stod stilla. Väntade. Lyssnade på deras samtal. Rabblade inget. Stressade inte. Andades. Ägnade mig åt just bara det. Att inte tänka. Att inte ha bråttom.

Hade en lista på saker att göra. Den var lång, och ytterst mental. Jag skriver sällan listor, särskilt inte på saker att göra. Således skrev jag inte heller den här listan. Och nu är den bortblåst. Jag ser mig om i lägenheten och kan ana att städa stod på listan. Liksom tvätta, bära bort tidningar och köpa nytt toapapper. Men inget mer kommer till ytan, sveptes bort i den stora tentavågen. Så därför ägnar jag mig åt att göra det som blev kvar på listan. Åt att göra inget.

Sitter lite framför datorn. Sen lite framför TVn. Bläddrar förstrött i en tidning, utan att egentligen läsa. Ofokuserat. Klinkar på pianot. Pratar i telefon. Lyssnar på musik högt, lyssnar på orden. Tar in. Det oskrivna. Rör mig sakta. Tänker ännu långsammare. För att jag får. För att jag kan.

Det är frihet. Just nu. Är det frihet.